Kemisten Leo Kall har uppfunnit drogen som ska garantera att även de mest obekväma ställs i Statens tjänst - kallocain fÃĨr människor att avslÃļja sina innersta tankar. Redan vid fÃļrsta testerna pÃĨ frivilliga chockas Kall Ãļver vad som dÃļljer sig under ytan även hos absolut lojala medsoldater. När allt kommer omkring hyser kanske även Kall känslor och Ãļnskningar han helst inte vill veta av.
Vid tiden fÃļr sin dÃļd stod Karin Boye pÃĨ hÃļjden av sin litterära skaparkraft. Ã
ret innan gav hon ut den mästerliga romanen Kallocain [1940], om ett totalitärt samhälle där alla stÃĨr under Ãļvervakning. Om fÃĨngenskap och konformism. Men ocksÃĨ om en frihetslängtan som är organisk; i grunden ostoppbar.
KARIN BOYE [1900-1941] hÃļr till vÃĨra mest klassiska fÃļrfattare och poeter. Boye har blivit folkkär, mest fÃļr det universalistiska uttrycket i hennes dikt. Samtidigt reser hennes sprÃĨks innersta ett uppror mot sin civilisations normer, vilket märks tydligt i Kallocain [1940], som är hennes mest lästa roman. Romanen brukar kallas ÂģdystopiskÂĢ och Âģscience-fictionÂĢ, men kan lika gärna läsas som en samtidsroman.