Nina Blixt skriver både poesi och prosa, alltid med närvaro och känsla i centrum. Hennes dikter rör sig mellan ljus och mörker, mellan det stilla och det skrämmande, ord som väcker eftertanke och ger plats åt det som ofta är tyst. Med Seans tar hon steget in i den övernaturliga fiktionen. Här möts hennes poetiska språk med en berättelse som skapar både rysningar och en känsla av att det osynliga kanske finns närmare än vi tror.