Katarina Frostenson är fÃļdd i Stockholm 1953. Hon har studerat litteratur-, film- och teatervetenskap vid Stockholms universitet och Ãļversatt skÃļnlitteratur frÃĨn franska, bl a Henri Michaux, Marguerite Duras och Georges Bataille. 1978 debuterade hon som fÃļrfattare med diktsamlingen I mellan.
Â
Frostensons fÃļrfattarskap bestÃĨr främst av poesi men omfattar även prosa och dramatik. Staden har alltid varit en stor inspirationskälla; de fem ÃĨr hon tillbringade i Paris i bÃļrjan av 80-talet var betydelsefulla och resulterade i diktsamlingarna I det gula (1985) och Samtalet (1987). När Katarina Frostenson skrev libretto fÃļr operan Staden stod staden ÃĨterigen i centrum. Men även naturen spelar en roll: vattnet, stränderna, ÃĨkrarna, fälten, de Ãļppna landskapen. I den lyriska kortromanen Stränderna (1989) undersÃļks och genomlyses till exempel strandlandskapet.
Â
Ett av de framträdande dragen i Frostensons diktning är det sÃļkande-undersÃļkande draget; ett annat är fascinationen infÃļr RÃļsten, tonen, klangen, harmonin och dissonansen; ÃĨter ett annat bruket av kulturella referenser och dragningen till "det som var innan", mÃĨ vara antik mytologi, barnramsor, folkvisor eller motiv hämtade frÃĨn Europas oroshärdar.
Â
Det poetiska sprÃĨket är Katarina Frostensons signum, även när hennes texter Ãļppnar sig mot andra litterära former. En betydelsefull diktsvit är Joner (1991), Tankarna (1994 - nominerad till Aristeionpriset) och Korallen (1999), alla tre autonoma diktsamlingar som formmässigt och tematiskt knyter an till varandra. De senaste ÃĨren har Katarina Frostenson även gjort sig ett namn även som dramatiker. Kungliga Dramatiska Teatern har spelat verken Nilen, Traum och Sal P och Teater Galeasen pjäsen Solitärer som är en triptyk av Katarina Frostenson, Erik Beckman och Stig Larsson.Â
Â
PÃĨ vÃĨren 2002 sattes hennes pjäs Kristallvägen upp pÃĨ Judiska teatern i Stockholm, samtidigt som hon var aktuell med en ny diktsamling tillsammans med sin man Jean-Claude Arnault - Endura. Katarina Frostenson och Jean-Claude Arnault har tidigare utgivit Ãverblivet (1989) och Vägen till Ãļarna (1996).Â
 HÃļsten 2004 utkom den kritikerrosade Karkas, en diktsvit som kretsar kring jaget och världen, landskapet och minnet, ordet och kärleken och sprÃĨkets riktning.
Â
Katarina Frostenson har nominerats till Augustpriset, Nordiska rÃĨdets litteraturpris och EU:s Aristeionpris samt tilldelats Svenska Akademiens Bellmanspris, Samfundet De Nios stora pris och Gerard Bonniers lyrikpris. 2004 erhÃļll hon ocksÃĨ det internationellt prestigefyllda Henrik-Steffens-Preis, samt Nils Ferlin-priset och Erik Lindegrenpriset.Â
 1992 valdes hon in i Svenska Akademien efter Artur Lundkvist.