USA:s och Sovjetunionens ömsesidiga önskan att efter krigsslutet 1945 kontrollera Östeuropa involverade till en början inga militära planer. Men efter hand ökade risken för en väpnad konfrontation. Världen fasade för ett atomkrig. Men i det krig som kom att utkämpas, var det inte arméer och massförstörelsevapen som sattes in. Den verkliga kampen fördes i underrättelsetjänsterna, som med övervakningssystem och agentnät försökte infiltrera och kontrollera varandra.
Stora mängder nytt material finns bland källorna när Agrell skildrar det spionage som pågick i nära ett halvt sekel. Boken, som sträcker sig från 1945 fram till 1989, rör sig på två plan. Dels på ett översiktligt som beskriver förhållandet mellan de två supermakterna, dels skildras enskilda händelser och människoöden.
”Agrells bok är väsentlig och innehåller betydligt mer än det sedvanliga omtugget av sägenomspunna agenter och kontraspioners öden.”
Svenska Dagbladet
”Agrell ger intressanta svar i en kunnig, saklig och välskriven berättelse.”
Sydsvenskan
Wilhelm Agrell är docent i historia och har under många år varit knuten till Forskningspolitiska institutet vid Lunds universitet.
Agrell är också verksam som författare av romaner, ungdomsböcker och facklitteratur.
På Historiska Media har han tidigare gett ut Fred och Fruktan. Sveriges säkerhetspolitiska historia 1918-2000 (2000), Svenska förintelsevapen (2002) och Venona. Spåren från ett underrättelsekrig (2003).